Inspiration
Känsla är som vinkelmått
Som trubbig vinkel <90°
Avtrubbad
Men ändå aldrig okänslig
Tappar aldrig sinnet för empati och sympati
Spänd som om fara ständigt lurar
Smärttålig
Och alldeles för god lyssnare
Försöker räta ut sig till att bli rät (90°)
Precis så
Neutral
Kvällspoesi
Rispar tvångsmässiga sår och baddar dem i alkohol
Därefter saltlösning
Jagad av demoner och onda andar
Men ändå inte hemsökt
Kommer inte till rädda
Inte till de som fruktar
Rövslickar istället för att gå egen väg
Och bara
SLÄPPA ALLT
GÅ LOSS
Och liksom bara leva lite
Trots alla framsteg och insikter
Odjuren är svåra att förstå sig på och läsa av
Får göra egen tolkning
Skaffa tolk
¿Hablo español?
Är inte rädd för att störta och försvinna utan snarare för det som måste genomlidas före
Som vanligt
Förväntan
Förhoppning
Alldeles i onödan
Tack för ingenting
Har alltid lyssnat stöttat och framför allt TROTT PÅ
Peppat
Och inspirerat
Och hjälpt till
Alltid funnits till hands för
ALLA som står nära
Gått in i rollen som hobbypsykolog och låtsatskurator
Analyserat
Reflekterat
När jag kanske velat säga ”håll käften”
Eller något i den stilen
Vill motbevisa allt och alla
När ingen tror och aldrig någonsin trott
Hur ska man då kunna tro?
Young heart
Man vill bli älskad och finner sig därför i att svara när man väl får svar
och bekräftad
Kysser främlingar i natten
Förstör hälsan
Beklagar sig sedan men slätar över med att man faktiskt är ung
Sömnlöst vilar ängslan i organen
Hänger och skaver i magen
Sliter drar slår stretar nyper sparkar klänger
Förnimmelser av tillfällig lycka som snabbt förvandlats till sorg och ågren
Du kan inte kontrollera din vilja när du rispar upp själen med vass hyvel
Klär in i silkespapper
Släpper sedan mot himlen
Som helium
Svävar bort
Tjänster och björntjänster
Man ska vara glad och sprida kärlek och passa på
Glöm inte att passa på!
Livet är kort, osv!
Därför ber jag om ursäkt för all den smärta jag orsakat er,
När jag förstört er semester
Genom att ringa i natten och säga att nu får det vara nog
Nog med vad?
Nog bara.
Vaddå nog?
Nog.
Alla svordomar och höga röster
Flygande möbler
Söndertrasade dörrar
Ständiga klagan
Och för alla de dagar jag stirrat i väggen
Ber om ursäkt,
Björntjänster
Ett handtag, please?
Saker som förmodligen alltid kommer hända mig är följande:
SAKER KOMMER VARA FÖR SENT
För att jag alltid inser, kommer på, tar tummen ur röven, tjuren vid hornen osv
FÖR SENT
Och nu när jag vill och föreslår
När jag försöker föreställa aningen taggad på livet
Så är det för sent för omgivningen
Att vänta in mig
I alla dessa lägen
För allt har redan prövats
Allt har redan gjorts
Utförts
Och jag är tusen trappsteg nedanför och kravlar
Kan du putta på, åtminstone litegrann?
Här sitter jag och baddar såren med salt
Som i ensamhetens ensamhet
Ensammast i det ensamma
Ensamma i ensammast
Ensam är ensamt
Lost
Att det också bokstaveras K-O-N-S-T-I-G
När du sitter med akvarellpennor om kvällen,
drar röda streck
BLOD
Stänker röd akryl i droppar på canvas
Formar
Du tror du är så kulturell och lite bättre,
När du använder alla de där pretentiösa orden
Läser alla högtravande böcker
Eller tittar på svårtolkade teatrar
Du tror du vet vad du vill med ditt liv
Att det alltid finns en mening
Och en enda väg
Och att alltid följa moral
Moralkärring
Vågen är velig
Och alldeles
Totalt
Vilsen
Någon som vill lära känna på riktigt
Genom att förklara ”du, jag är inget freak, bara så du vet”
Så gör det väl kanske att man uppfattas som ännu mer freak
Än vad man faktiskt är
Men lite freakig är väl kanske inte helt emot
Lite udda lite egen lite unik och så vidare
Eller bara lite jävla skum
Fast ändå inte
Så svårt att förklara
jagkännerintedigdukännerintemigvikännerintevarandramenjagskulleviljakännadig
Inga priser
Jag förtjänar en medalj
Men ingen kommer att hänga den kring min hals
Ingen kommer att gjuta en i guld
Inte ens silver
Eller brons
Jag förtjänar en miljon berömmande ord
Som berättar om hur jag tog tjuren vid hornen
Men det som känns för mig kommer aldrig kännas för dig
Eller uppfattas som ett hot
Eller livsfara
Inga varningsklockor kommer att klinga när annan utsätts för samma fruktade situation
En rädsla är alltid en rädsla
Och lika stark för den som bär
Oavsett innebörd
Jag förtjänar en prispall och en röd matta
En krona på huvudet när jag krönas till m-o-d-i-g
Men det kommer inte att inträffa
Eftersom
Det bara hör till vanligheter
VANLIGT
normalt
Normaliteter
Alltså sådant som bara ska kunna göras
Klaras av
Enkelt
Utan medalj, lockelser eller morot
Inget guldregn och ingen konfetti
Borde vara fruktansvärt nöjd men prissätter aldrig
Mig Jag Mig Jag