Ur diktsamling

 
Den lilla röda spindeln I
 
Idag ville jag dö.
det svartnade för ögonen och blixtrade onda blixtar kring mitt huvud
och allt jag kunde göra var att slå
slå på den som ställt upp för mig i alla år
kasta
slänga
skrika
på kvinnan
idag ville jag dö
och jag slungade mobilen mot marken
 
tänkte att:
vad ska jag med den till?
 
för jag ringde kvinnans pappa och fick veta att
sjukdomen är den lilla röda spindeln
den där lilla som klättrar på klippor om sommaren
och den är obotbar
OBOTBAR
 
och jag bad en bön i det tysta
en bön om att utrota den röda spindeln
 
kvinnan sa till mig att jag är otacksam
och det är det vidrigaste ord jag vet
det är snudd på girig
 
som ett slag i ansiktet
 
sen blev jag träffad av blixten som tidigare hållt sig utanför min bubbla
den spräckte den
som en såpbubbla när den landar på en maskros
då blev allt svart och jag sprang ut
ut ut ut på gatan och tårarna blandades med snoret
 
idag ville jag egentligen inte dö
jag skulle aldrig byta ut liv mot död
jag skulle bara göra vad som helst för att döda den röda spindeln

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0