Jag och min syssling

 
Jag kan springa utan att förflyttas och stanna utan att stoppas 
Minns du när vi letade efter skatten vid regnbågens slut?
Vi cyklade så gruset knastrade och lämnade hjulspår i sanden
Tills vi insåg att slutet inte går att finna; inte heller skatten
Den är en myt eller illusion - för abstrakt för att vara verklig 
Verklighet
Men i våra fantasifulla kroppar existerade den 
Och vi satt i det höga gräset och åt godis direkt ur skattkistan 
Solen speglades i iris och lämnade utrymme för framtiden
Ingenting kunde stoppa oss 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0